Nu när jag håller på att göra ett s k portfolioalbum till kursen jag skall hålla i den 4 december kommer ledsenheten till mig. Jag gör nämligen albumet till minne av mamma.
Den finska musiken som spelar i bakgrunden gör säkert sitt till.
Jag har valt några foton att dekorera albumet med och i takt med tankarna om att jag känner mig ensammast i världen blir det lätt lite övermäktigt.
Jag tänker på det faktum att jag inga barn har själv, och att mamma aldrig hann bli mormor.
Samtidigt observerar jag att jag använder icke syrafri tejp bakom mammas foton. HUUUGA! Jag R I S K E R A R således att fotona ändrar färg om x antal år. Aja baja ljuder i huvudet. Och det som fick tårarna att vippa över, var nog tanken om att jag ingen någonsin kommer att göra ett kärleksfullt album om mig.
Men jag är glad i alla fall för att jag tar mig tid och ork att arbeta av sorgen. Det är inte bra att hålla inne denna typ av känslor, det förstår jag mycket väl.
...
Igår kom räkningen från begravningsbyrån och den landade på dryga 16 400 kr - inklusive mina och morbror Mattis gravblommor och andra dekorationer, annons i GP, församlingslokalhyra o s v. En summa som inte känns alltför orimlig :-).
Så nu funderar jag på om jag inte skall nyttja begravningsbyrån för att få bouppteckningen gjord. Jag vill undvika en massa fel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar