Den här dikten fick jag från min morbror Matti idag. Den skall finnas med på begravningsdagen. Jag har gjort en grov-översättning ihminen sulautuu ikuisuuteen (människan inlemmas i evigheten)
niin kuin kesä sulautuu syksyyn(så som sommaren inlemmas i hösten)
päivä yöhön, murhe kiitollisuuteen(dagen till natt, sorg (bekymmer) till tacksamhet)
ja kaikki lopulta valon syliin(och slutligen allt till ljusets famn)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar